De svenska historieböckerna är fyllda till brädden av stormaktstid och framgångsrika krigarkungar. Sverige har varit ett land att räkna med i många hundra år. En av anledningarna till våra historiska framgångar har varit skogen. Användningen av den sträcker sig tillbaka hela vägen till när de första invånarna upptäckte landet.

– Man kan säga att människan och skogen nästan alltid har påverkat varandra. Under jägar- och samlarstadiet var påverkan blygsam men växte med befolkningsökningen och med jordbrukets inträde. Sedan medeltiden har vi även haft en industriell påverkan på stora delar av Sveriges skogar genom bergsbrukets stora behov av träkol följt av det som vi i dag kallar skogsbruk, säger jägmästare Erik Normark.

”Skogarna blev helt omvandlade”

Det finns några utmärkande händelser i svensk skogshistoria som har haft stor påverkan på skogarnas tillstånd. En av dessa är när våra förfäder övergav livet som jägare och samlare, för att i stället övergå till jordbruk. Bördig skog brändes ner för svedjebruk och till fördel för åkermark och boskap sattes på bete i skogsområden. Befolkningen växte i områden med goda möjligheter till odling mestadels i södra Sverige, upp längs Norrlandskusten och i älvdalarna.

Under senmedeltiden och framförallt stormaktstiden blev järnhanteringen viktigt. Järn behövdes till vapen och export för att gynna expansionen av Sverige. Stora mängder träkol behövdes och lokal skogsbrist uppstod. Järnbruk etablerades därför i områden utanför Bergsslagen där skogen fortfarande var frodig.

Sveriges stormaktstid gick mot sitt slut under 1720-talet när Ryssland brände järnbruken längs norrlandskusten. Fokus lades om till handel där bland annat brännvinsbränning, glasbruk och ett senare begynnande skogsbruk fortsatte påverka skogarna hårt. Delarna som lämnades orörda är vad vi i dag ofta kallar fjällnära skog. Partier av skog som låg så långt från vattendrag att det blev olönsamt att flotta virket ner till kusten.

– De fjällnära skogarna är unika ur många aspekter och de ska vi vara väldigt rädda om, säger Erik Normark.

Tankesättet förändrades

Redan under 1300-talet införde Magnus “Ladulås” Eriksson en lag som reglerade användningen av skog. Den första moderna skogsvårdslagen kom 1903 och fastslog att skogsavverkningen inte fick vara större än tillväxten. Sedan dess har vi förändrat hur vi arbetar med vår största resurs.

– Under 1900-talets första hälft dominerade avverkning av enskilda träd i skogarna. För storskaligt bruk och på magra skogsmarker visade sig det arbetssättet passa sämre. Under 1950-talet gick vi över till trakthyggesbruk med avverkning av hela områden, så kallade hyggen. Tack vare det har Sverige fram till i dag lyckats fördubbla sitt virkesförråd samtidigt som vi byggt upp en världsposition som skogsindustriland, säger Erik Normark.

Vart är skogen på väg?

Skogsbruket är i dag en av Sveriges största industrier. Vi framställer och exporterar många nyttiga och efterfrågade varor, samtidigt som ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en hälsosam skog. För att få den ekvationen att gå ihop tror Erik Normark på att koncentrera diskussionen till hur framtidsskogen bör ser ut och vad den ska leverera.

–  Vi måste sätta oss ner och komma fram till vart vi vill. Vad saknas i det nuvarande skogstillståndet och hur kan vi utveckla viktiga skogliga egenskaper? Skogsskötseln är vår verktygslåda för att driva utvecklingen i önskad riktning. Om man inte vet var man kommer ifrån, vart man är och vart man vill får man lov att se upp! säger han.

Det pågår en innovationskraft

Den bild av det svenska skogsbruket som ofta ges i media tenderar att bli ganska mörk och ensidig menar Mikaela Johnsson. Hon menar därför att man måste ge svenska skogsägare tilltro.

– Skogen utgör en viktig del när det gäller att ta fram nya produkter. Även om vi minskar vår konsumtion, vilket är nödvändigt ur ett klimatperspektiv, så kommer det ändå behöva tillverkas nya produkter i framtiden. Forskningen går framåt och det kommer hela tiden nya innovationer från skogen. Det vore sorgligt om vi dödade den innovationskraft som pågår just nu. Att sluta bruka en skog helt och hållet är inte att ta ansvar. Det viktigaste är att vi använder den skog som finns i Sverige på ett ansvarsfullt sätt. Man kan aldrig sätta skogen i ett kortsiktigt perspektiv, då skadar vi den. Det är för nästa generation jag sätter dessa trädplantor, säger Mikaela Johnsson.

Den biologiska mångfalden förändras ständigt, både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan. Hur skogens arter de facto har påverkats av skogsbruket över tid är svårt att hitta empiriskt underlag till.

– Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden, det kan man inte förneka, men för vissa av de sällsynta arterna har skogsbruket en positiv påverkan. Vissa arter minskar, andra ökar. Oavsett vad vi gör, eller inte gör, så påverkas skogen på ett eller annat sätt. Skulle vi sluta helt med skogsbruk så skulle vi få vissa arter som minskar, säger Gunnar Lindén på LRF.

Mycket går åt rätt håll

Det svenska skogsbruket är fast beslutet att fortsätta sitt arbete med att kombinera klimatnyttan med biologisk mångfald. Men för att utvecklingen ska fortsätta, krävs att beslutanderätten kring skogsbruket finns kvar lokalt i Sverige även framgent, betonar Magnus Berg, näringslivspolitisk chef på Skogsindustrierna. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.