Har du någonsin tänkt på hur viktig roll skogen spelat i vår historia? Att vi kunnat bygga hus tack vare skogen kommer kanske inte som någon nyhet men visste du till exempel att träden gav oss mat under andra världskriget?

1. Skogen gav oss föda

När människan kom till Sverige för drygt 14 000 år sedan bestod landskapet till stor del av tundra och träden hade ännu inte gett sig till känna. Vi var alltså här före träden. När skogen väl växer upp blir den på sätt och vis vår arbetsplats. Det är här som vi under drygt 8000 år jagar vilt, fångar fisk och samlar rötter, nötter och bär.

2. Skogen och jordbrukets ankomst

År 3800–500 f.Kr. uppstår jordbruket. Människan använder skogen på olika sätt, små träd till exempel blir till stängsel och stora träd tas ner för att användas som virke i husen. Boskapen betar i skogen och människan samlar vinterfoder från träden och på kärrmarkerna.

3. Skogen bidrar till en blomstrande koppar- och järnindustri

En stor förändring i hur vi använder oss av skogen uppstår på 1200-talet när vi börjar framställa järn i större skala. För att smälta malmen behövs mycket bränsle och bränslet kommer från skogen. De flesta andra länder i Europa har vid den här tiden huggit ner sin egen skog vilket bidrar till att Sverige blir en mycket viktig exportör av järn. När det börjar bli ont om skog nära bruken driver Axel Oxenstierna igenom 1647 års skogsordning för att hushålla med träden. Tack vare skogen kan koppar- och järnindustrin växa fram och blomstra från 1200-talet ända fram till 1800-talet.

4. Ångsågar - ett viktigt genombrott

Under 1800-talets början uppstår en ny epok. Industrialiseringen ute i Europa har tagit fart och engelsmän och fransmän är i stort behov av timmer. Traditionellt sett har många länder importerat mycket timmer från Norge men de norska skogarna har nu i princip tagit slut. Vid den här tidpunkten har Sverige och Ryssland mest skog i hela Europa och anledningen till att valet faller på Sverige beror på att de svenska älvarna erbjuder goda förutsättningar för att transportera timmer. Älvarna i Ryssland däremot flyter från söder till norr, och det bildas ofta isproppar i mynningarna vilket försvårar processen att skeppa timmer. Runt 1850 kommer ångsågverken i gång på allvar i norra Sverige och drar till sig arbetskraft från hela landet.

5. Cellulosa blir till pappersmassa

Ett av de största genombrotten i den svenska skogsindustrins historia sker på 1870-talet. Nu börjar man nämligen koka pappersmassa av den cellulosa som blir över när man sågar ut brädor. Det här innebär att man tar vara på ännu mer av stocken än man tidigare gjort. Ett tag tar man till och med ut sprit ur den lut som blir kvar efter massakoket och använder den för att göra brännvin – Gammal Norrlands tillverkades av gran fram till 1988.

6. Sverige får sin första moderna skogsvårdslagstiftning

År 1903 får Sverige sin första moderna skogsvårdslagstiftning, som sedan utvecklas under 1900-talets lopp. Grundtanken är att den som äger skog får använda den för olika ändamål, men när skogen avverkas måste skogsägaren se till att plantera ny. Det här leder till att Sverige får den mest moderna skogsvården i världen.

7. Skogen viktig under andra världskriget

När andra världskriget rasar i Europa blir skogen viktig av olika skäl. Gengasen är en gas som uppstår vid ofullständig förbränning av trä eller kol och som används som bränsle för att driva motorer i bilar. Under kriget tillverkas också en speciell jäst som framställs genom att odla jästsvampar i luten som blivit över när man kokat massa. Tack vare detta börjar så kallade Norrlandsbiffar att serveras på restauranger och blir en av alla åtgärder för att förhindra svält. Ännu viktigare var att man använde cellulosa som foder till korna, sedan man blandat den med melass för att den skulle smaka bättre.

8. Införande av moderna skogsmaskiner

På 50-talet introduceras motorsågen i skogsindustrin och från 60-talet kommer de stora skogsmaskinerna. Maskinerna är vid det här laget så stora att de inte kan hugga enstaka träd, därav uppstår så kallade hyggen. (I och med att maskinerna nu blivit nättare är det enklare att ta mindre träd så att hyggena inte blir lika stora som då).

Hyggena har minskat från omkring sex hektar på 1970-talet till drygt fyra hektar i dag och de är större i norra än i södra Sverige. De stora hyggena över 100 hektar – en kvadratkilometer – är betydligt mer sällsynta än för 20 år sedan.

9. Skogen kan bli en viktig del i att lösa klimatfrågan

Från att bara ha tagit till vara på ytterst lite av skogen i historiens början har vi nu kommit till en punkt när vi är riktigt duktiga på att ta till vara på så gott som allt av de träd som avverkas. I dag återplanteras och vårdas skogen hela tiden.

Den stora miljönyttan gör skogen när trä, papper och bioenergi ersätter fossila bränslen och energikrävande produkter, samtidigt som skogen fortsätter att växa minst lika mycket som vi avverkar. Därigenom undviks utsläpp.

Gunnar Wetterberg har bland annat skrivit boken "Träd. En vandring i den svenska skogen" som dessutom nyss kommit som ljudbok.