Den venska skogen är en viktig pusselbit i omställningen till ett hållbart samhälle. Genom att ta tillvara på skogen, minskar vi vårt beroende av exempelvis olja, plast och kol. Men hur kombinerar man skogsbruket med att värna den biologiska mångfalden i våra svenska skogar?

Den frågan har rapporten ”Skogens biologiska mångfald – om arter, miljöarbete och statistik” valt att fokusera på.

Och tack vare ett målinriktat arbete från det svenska skogsbruket pekar utvecklingen stadigt åt rätt håll.

– Rapporten visar att förutsättningarna för den biologiska mångfalden i skogen har förbättrats påtagligt och mätbart sedan omläggningen av skogspolitiken på 1990-talet med jämställda produktions- och miljömål, säger Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna.

– Många trender i skogen går åt rätt håll tack vare den hänsyn som lämnas i skogsbruket och de avsättningar som skogsägarna gör i kombination med samhällets investeringar i reservat, säger Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna.

”Bilden behöver nyanseras”

I debatten framstår ibland fortsatt användning av våra skogar och biologisk mångfald som en närmast omöjlig ekvation. En bild som behöver nyanseras, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna

– Det pågår ett målinriktat arbete med att stärka den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Jag hoppas att rapporten kan bidra till att diskussionen om tillståndet i skogen blir mer nyanserad och faktabaserad. Genom ökad kunskap kan vi få en mer meningsfull diskussion om skogsbrukets bidrag till en hållbar utveckling, säger Viveka Beckeman.

Positivt med död ved

Jämfört med 1990-talet, har antalet levande träd som lämnas kvar ökat kraftigt i skogen. Likaså antalet döda träd.

Att det ser lite ”skräpigt” ut i skogen, är helt enkelt bra nyheter för många djur och växter som hittar nya hem i murkna stammar och fällda träd.

– För vissa arter, som tretåig hackspett, gröngöling, och många lavar, mossar och svampar, är det positivt med död ved och grova och gamla träd. Även om vi avverkar skog så låter vi gammal skog i landskapet stå kvar då den är positiv för den biologiska mångfalden. Det gör att mängden gammal skog, död ved och grova lövträd ökar i skogslandskapet, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF.

Den biologiska mångfalden förändras ständigt, både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan. Hur skogens arter de facto har påverkats av skogsbruket över tid är svårt att hitta empiriskt underlag till.

– Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden, det kan man inte förneka, men för vissa av de sällsynta arterna har skogsbruket en positiv påverkan. Vissa arter minskar, andra ökar. Oavsett vad vi gör, eller inte gör, så påverkas skogen på ett eller annat sätt. Skulle vi sluta helt med skogsbruk så skulle vi få vissa arter som minskar, säger Gunnar Lindén på LRF.

Mycket går åt rätt håll

Det svenska skogsbruket är fast beslutet att fortsätta sitt arbete med att kombinera klimatnyttan med biologisk mångfald. Men för att utvecklingen ska fortsätta, krävs att beslutanderätten kring skogsbruket finns kvar lokalt i Sverige även framgent, betonar Magnus Berg, näringslivspolitisk chef på Skogsindustrierna. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.