Året är 1925 när Axel Bergkvist startar ett sågverk i Insjön i Dalarna. Allt sedan dess har sågverket spelat en viktig roll i bygdens historia. Till en början fanns det två konkurrerande bolag i Siljans- bygden och när de två sågverken slogs samman till ett år 2019 blev det slutet på en lång historia för familjen Bergkvist – men samtidigt en början på något helt nytt.

– Att två anrika familjeföretag i Siljansbygden blev uppköpta av en tysk investeringsfond skulle visa sig vara en mycket bra idé. Tack vare sammanslagningen har vi nått framgång på ett sätt vi inte trodde var möjligt. Logistiken och produktivitet har blivit bättre, liksom ekonomin. Dessutom har skogsägarna fått det ännu bättre då vi nu på kort avstånd från avverkningsområdet kan tillgodogöra oss alla delar från träden som avverkas utan att det blir långa transporter från skogen till industri, säger Per-Ragnar som tillhör fjärde generationen Bergkvist.

Bidrar till en levande landsbygd

Genom hela Per-Ragnars uppväxt har sågverket, skogen och familjeföretaget funnits där vid hans sida. Som liten såg han hur tufft arbetet var för hans far men också hur mycket glädje det gav.

I samband med att han tvingades avsluta sin hockeykarriär på grund av sjukdom bestämde han sig för att börja jobba med skogen inom familjeföretaget, och han inser hur betydelsefullt sågverket och skogsindustrin är för orten.

– Det skapar arbetstillfällen så att människor kan bo kvar på landsbygden. På så vis får vi också en levande landsbygd, säger Per-Ragnar.

Asiatiska länder uppskattar virket

BergkvistSiljans största marknader finns i länder som Japan, Kina och Sydkorea men även Nordafrika. Varje dygn når ett tåg lastat med virke Göteborgs hamn där det sedan skeppas vidare till Asien. Det som inte blir virke av timret blir energiprodukter (spån, bark, flis) som används till bland annat fjärrvärme i samhället nära sågverken i Mora och Insjön

Under sina affärsresor till Japan och Kina får Per-Ragnar ofta höra av sina kunder att det svenska skogsbruket är fantastiskt.

– De marknaderna och konsumenterna tar inte råvaran från skogen för givet, som vi lätt gör i Sverige. Svenskt skogsbruk och svenska sågverk är högt rankade i världen. Tanken på att vårt virke ska användas i byggnader i länder där jordbävningsrisken är hög och kravet på hållfasthet är extra stort blir som ett kvitto på att vi arbetar med högkvalitativa produkter, säger Per-Ragnar Bergkvist.

Han har en stark framtidstro när det kommer till svenskt skogsbruk.

– Efterfrågan på trävaror är stor i många länder och det kommer sig av att man så sakteligen börjar förstå nyttan, och skapa sig kunskap och förmåga att i att använda trä i stället för plast, stål och betong inom många områden, säger Per-Ragnar.

”Bilden av skogsindustrin har blivit märklig”

Per-Ragnar tycker att bilden av det svenska skogsbruket har blivit märklig.

– Gruvdriften på 1200-talet är ett lysande exempel på hur skogen som råvara byggt svensk ekonom i flera hundra år. Hur hade Sverige sett ut om vi inte haft en blomstrande gruvindustri och export av malm på 1200-talet tack vare skogen? Och hur hade dina första femton minuter på morgonen sett ut om du inte haft tillgång till råvaror från skogen som blir till toalettpapper, kaffefilter och värme i golvet?  Vi tar så mycket för givet men glömmer ofta bort att uppskatta allt som kommer från skogen, avslutar Per-Ragnar Bergkvist.

Det pågår en innovationskraft

Den bild av det svenska skogsbruket som ofta ges i media tenderar att bli ganska mörk och ensidig menar Mikaela Johnsson. Hon menar därför att man måste ge svenska skogsägare tilltro.

– Skogen utgör en viktig del när det gäller att ta fram nya produkter. Även om vi minskar vår konsumtion, vilket är nödvändigt ur ett klimatperspektiv, så kommer det ändå behöva tillverkas nya produkter i framtiden. Forskningen går framåt och det kommer hela tiden nya innovationer från skogen. Det vore sorgligt om vi dödade den innovationskraft som pågår just nu. Att sluta bruka en skog helt och hållet är inte att ta ansvar. Det viktigaste är att vi använder den skog som finns i Sverige på ett ansvarsfullt sätt. Man kan aldrig sätta skogen i ett kortsiktigt perspektiv, då skadar vi den. Det är för nästa generation jag sätter dessa trädplantor, säger Mikaela Johnsson.

Den biologiska mångfalden förändras ständigt, både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan. Hur skogens arter de facto har påverkats av skogsbruket över tid är svårt att hitta empiriskt underlag till.

– Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden, det kan man inte förneka, men för vissa av de sällsynta arterna har skogsbruket en positiv påverkan. Vissa arter minskar, andra ökar. Oavsett vad vi gör, eller inte gör, så påverkas skogen på ett eller annat sätt. Skulle vi sluta helt med skogsbruk så skulle vi få vissa arter som minskar, säger Gunnar Lindén på LRF.

Mycket går åt rätt håll

Det svenska skogsbruket är fast beslutet att fortsätta sitt arbete med att kombinera klimatnyttan med biologisk mångfald. Men för att utvecklingen ska fortsätta, krävs att beslutanderätten kring skogsbruket finns kvar lokalt i Sverige även framgent, betonar Magnus Berg, näringslivspolitisk chef på Skogsindustrierna. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.