Sedan urminnes tider har skogen utgjort en viktig plats för oss människor. Det var i skogen som vi jagade och fick vår föda på stenåldern, och det är tack vare skogen som vi idag kan bo i klimatsmarta trähus och gå på vackra trägolv. Det är också tack vare en omfattande skogsvårdslag som vi i dag har dubbelt så många träd som för 100 år sedan.

Men har du tänkt på att det finns olika typer av skogar för olika ändamål? Här listar vi tre av de vanligaste med hjälp av Ola Kårén, skogsskötselchef på SCA.

Rekreationsskog – viktig för hälsan

Skogen är en utmärkt plats att vistas i för upplevelser, motion och rekreation. Omfattande forskning visar att människor mår bra av att vistas i skog och mark och att det har en positiv påverkan på vår hälsa. Skogen har också visat sig vara en viktig plats för människor som drabbats av stressrelaterade symtom och behöver rehabilitering.

Studier har visat att den mest avkopplande skogstypen är en strövvänlig äldre produktionsskog, det vill säga en skog som fått växa i minst 70 år, hållits efter och gallras.

Oftast finns därför ingen motsättning mellan skogsbruk och rekreation förklarar Ola Kårén, skogsskötselchef på SCA. I Sverige, som är förhållandevis glesbefolkat och har gott om skog finns därför unika möjligheter att komma ut i skogen, även för människor som bor i städer. I andra länder i Europa, som till exempel Belgien och Holland, avundas man oss i Sverige som har vår allemansrätt. Sedan att skogsägaren vill avverka sin skog när den är avverkningsmogen, det har de flesta trots allt en förståelse för säger Ola Kårén.

I Sverige är vi med andra ord bra på att göra skogarna lättillgängliga och tack vare ett omsorgsfullt och hållbart skogsbruk skapas mer variationsrika skogar, med inslag av olika typer av träd.

Stadsnära skogar

I takt med att allt färre människor bor på landsbygden men desto fler i städer har den tätortsnära naturen blivit allt viktigare. De allra flesta svenskar bor inom promenadavstånd från någon form av skog eller natur.

– I skogar som ligger invid bostadsområden är det särskilt viktigt att identifiera skogens rekreationsvärden och göra lämpliga anpassningar. Det kan innebära att man informerar om planerade åtgärder och inhämtar synpunkter. Anpassningar kan vara att ta upp mindre hyggen eller att man tar särskild hänsyn vid till exempel motionsanläggningar och stigar, säger Ola Kårén.

En undersökning från Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, SLU och LRF Skogsägarna visar att 50 procent av de som vistas i de stadsnära skogarna bor inom 500 meter från den medan 27 procent bor inom 100 meter. Studien visar också att 40 procent av svenskarna vill bo ännu närmare skogen än de gör idag. De stadsnära skogarna ägs idag till störst del av kommunerna.

Produktionsskog - växer i 70–120 år

Sveriges landyta består till 70 procent av skog vilket är totalt 28 miljoner hektar. Ungefär 25 procent av den är på olika sätt undantagna från skogsbruk, och det är endast omkring 1 procent av den produktiva skogen som avverkas varje år. Produktionsskogarna ägs av privata skogsägare, företag, staten, kyrkan och kommuner.

En produktionsskog är den skog som ger oss bland annat virke, papper och massa när den växt klart. Hit hör exempelvis inte naturreservat eller så kallad lågproduktiv skog som växer mindre än en kubikmeter per hektar och år. En vanlig missuppfattning är att skogen håller på att ta slut.

– Det är viktigt att komma ihåg att skogens tidsperspektiv är väldigt långa. Den som äger en skogsfastighet får en annan insyn i skogen än den som bara nyttjar den ibland. Som skogsägare förstår man att skogen är föränderlig, att det växer upp ny skog igen. Och för de flesta rekreationsvärden är det bara positivt att man sköter skogen genom att till exempel gallra den. Bra miljöhänsyn gör dessutom den brukade skogen mer variationsrik, till exempel genom att lövträd gynnas i barrskogar. Dessutom är det inte ovanligt att skogsägare numera väljer att helt skydda delar av sin skog från avverkning, säger Ola Kårén.

Naturskog - opåverkad av människan

Naturskog är skog som varit opåverkad så länge av mänskliga aktiviteter att den fått egenskaper som liknar urskogens (en skog som aldrig utsatts för jordbruk eller skogsbruk). Naturskogen kan ändå bära spår av mänsklig aktivitet, men den är ofta otillgänglig då den är svår att ta sig fram i efter som den inte gallras eller röjs. De skogar som har mest naturskogs- eller urskogskvaliteter har prioriterats när man bildat naturreservat och dessa skogar avverkas inte alls.

Myt 5: ”Vi har för lite skyddad skog”

Av den totala skogsmängden är nio procent formellt skyddad i exempelvis naturreservat.Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är ungefär 25 procent på olika sätt undantagna från skogsbruk. Därutöver lämnas ytterligare i genomsnitt elva procent av arealen i brukade skogar som generell hänsyn i samband med avverkning. I skog som växer på mager mark bedrivs inget skogsbruk överhuvudtaget.

Myt 6: ”Den svenska skogen håller på att ta slut”

Håller den svenska skogen på att ta slut? Svaret är nej. Faktum är att vi har dubbelt så mycket träd i skogen nu jämfört med för hundra år sedan. På 1800- talet avverkade man mycket skog utan att plantera ny. I dag däremot planteras nya träd vid avverkning och det är också en hel del självsådd genom frön från andra träd. Därför innehåller den uppväxande skogen ofta flera olika trädslag förutom den planterade.