Ungefär en tredjedel av jordens landyta täcks av olika typer av skog. Skogarna fyller en viktig funktion världen över. De utgör inte bara livsviktiga miljöer för växter och djur, de reglerar vårt klimat och ger oss virke för papper, träprodukter, kartonger och biobränsle. I årtusenden har vi människor varit beroende av skogen. På stenåldern fann vi får föda i den och när vi började brukade jorden användes träden bland annat som virke i hus.

Vilken typ av skog som finns i ett visst land, eller region, beror på främst på vilket klimat som råder. Det norra barrskogsområdet, som sträcker sig runt det norra halvklotets norra del söder om tundran i Nordamerika och Eurasien, har långa och kalla vintrar medan sommartid skogsbränder är vanliga. Tropisk regnskog å andra sidan präglas av stor nederbörd och hög årsmedeltemperatur.

Olika förutsättningar inom EU

När det kommer till Europa så brukar man räkna Sverige, Finland, Tyskland och Frankrike som ”stora skogsländer”. Både Sverige och Finland har mycket skog jämfört med exempelvis Holland, Danmark och Irland.

EU har närmare 182 miljoner hektar skog som allt som allt täcker 43 procent av landytan. Skogarna består av olika skogstyper, egenskaper och ägarstrukturer som både skapar arbetstillfällen, förbättrar livskvaliteten för människor och utgör en viktig källa till biologisk mångfald.

Ägarförhållandena ser annorlunda ut från land till land. Här i Sverige ägs nästan hälften av all skog av runt 320 000 privatpersoner. I många familjer går skogen i arv och brukas i generation efter generation. Aktiebolag äger runt en fjärde del och det allmänna – stat, kommuner, med flera, äger en fjärdedel. Men även hur man beräknar sin skog, utifrån produktiv skogsmark eller lägre till inte alls produktiv, ser olika ut från land till land i Europa. Så att jämföra mellan länderna kan vara svårt.

Eftersom förutsättningarna för skogen och även ägarperspektivet ser så olika ut bland Europas länder är det svårt att hantera skogsfrågan på ett och samma sätt inom hela EU, menar Björn Lyngfelt, senior rådgivare på SCA.

– I Holland till exempel har de så lite skog att där går du in och ut ur en skog på en kvart, redan där är förutsättningarna så olika. Och där det finns skog i Västeuropa så är den präglad av många århundraden av mänsklig påverkan. Spaniens och Portugals korkekskogar är till exempel resultatet av en skogsskötsel med lång historia, säger Björn Lyngfelt.

1903 beslutas om Sveriges första skogsvårdslag

Även den svenska skogen har präglats av människan. I Syd- och Mellansverige till exempel var skogen i stor utsträckning borthuggen i slutet av 1800-talet. Den hade använts i gruvdrift och järnbruk och inte minst till uppvärmning och matlagning i hushållen, samt till foder och bete. Några åtgärder för att få upp ny skog vidtog man inte och det ledde fram till att riksdagen 1903 beslutade om Sveriges första skogsvårdslag.

1923 började man systematiskt mäta Sveriges skogar genom Riksskogstaxeringen och från 1929 började man rapportera resultaten från hela Sverige. Från detta år har mängden skog i Sverige fördubblats, resultatet av att stora och små skogsägare sköter sin skog aktivt och långsiktigt.

Den unika skogen

Du är säkert medveten om att Sverige är ett skogsrikt land. Hela 70 procent av vår landyta är täckt av skog. Men hur mycket skog har vi jämfört med andra länder i Europa?

Det pågår en innovationskraft

Den bild av det svenska skogsbruket som ofta ges i media tenderar att bli ganska mörk och ensidig menar Mikaela Johnsson. Hon menar därför att man måste ge svenska skogsägare tilltro.

– Skogen utgör en viktig del när det gäller att ta fram nya produkter. Även om vi minskar vår konsumtion, vilket är nödvändigt ur ett klimatperspektiv, så kommer det ändå behöva tillverkas nya produkter i framtiden. Forskningen går framåt och det kommer hela tiden nya innovationer från skogen. Det vore sorgligt om vi dödade den innovationskraft som pågår just nu. Att sluta bruka en skog helt och hållet är inte att ta ansvar. Det viktigaste är att vi använder den skog som finns i Sverige på ett ansvarsfullt sätt. Man kan aldrig sätta skogen i ett kortsiktigt perspektiv, då skadar vi den. Det är för nästa generation jag sätter dessa trädplantor, säger Mikaela Johnsson.


Woody plant, Natural landscape, Wood, Grass, Carnivore, Tree, Biome

Grova gamla träd och död ved är bra för exempelvis gröngölingar.

Den biologiska mångfalden förändras ständigt, både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan. Hur skogens arter de facto har påverkats av skogsbruket över tid är svårt att hitta empiriskt underlag till.

– Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden, det kan man inte förneka, men för vissa av de sällsynta arterna har skogsbruket en positiv påverkan. Vissa arter minskar, andra ökar. Oavsett vad vi gör, eller inte gör, så påverkas skogen på ett eller annat sätt. Skulle vi sluta helt med skogsbruk så skulle vi få vissa arter som minskar, säger Gunnar Lindén på LRF.

Mycket går åt rätt håll

Det svenska skogsbruket är fast beslutet att fortsätta sitt arbete med att kombinera klimatnyttan med biologisk mångfald. Men för att utvecklingen ska fortsätta, krävs att beslutanderätten kring skogsbruket finns kvar lokalt i Sverige även framgent, betonar Magnus Berg, näringslivspolitisk chef på Skogsindustrierna. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.

Natural environment, Vertebrate, Plant, Leaf, Eyelash, Wood, Branch, Tree, Organism, Twig

Grova gamla träd och död ved är bra för exempelvis gröngölingar.

Material property, Font

XXX

xxxx

xxxx

XXX

xxxx

xxxx

Våra medlemmar

Xxxx

xxxx

xxxx

Hjälp & information

Mediabanken

Kundservice

Press

Kontakt

xxxx

xxxx

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSKA SKOGEN