När skogen växer binder den genom fotosyntesen till sig koldioxid från luften, och bidrar till att minska mängden växthusgas i atmosfären. För att förenkla det kan man säga att den växande skogen ”äter upp” en del av den skadliga koldioxiden, som ju annars bidrar till växthuseffekten.

Och den svenska skogen växer så det knakar, så länge den sköts och vårdas väl.

I dag återplanteras och vårdas skogen hela tiden. Minst två nya träd planteras för varje träd som avverkas, vilket blir en ständig källa till ett mer hållbart kretslopp.

Totalt växer den svenska skogen med 120 miljoner kubikmeter varje år. Det innebär att den binder drygt 165 miljoner ton koldioxid. Nettominskningen blir då motsvarande cirka 50 miljoner ton koldioxid i atmosfären tack vare skogsbruket *. Bara det motsvarar nästan hela Sveriges utsläpp från förbränning av fossila energikällor.

Den stora klimatnyttan ger dock skogen när trä, papper och bioenergi ersätter fossila bränslen och energikrävande produkter, samtidigt som skogen fortsätter att växa minst lika mycket som vi avverkar. Därigenom undviks utsläpp.

Myt 5: ”Vi har för lite skyddad skog”

Av den totala skogsmängden är nio procent formellt skyddad i exempelvis naturreservat.Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är ungefär 25 procent på olika sätt undantagna från skogsbruk. Därutöver lämnas ytterligare i genomsnitt elva procent av arealen i brukade skogar som generell hänsyn i samband med avverkning. I skog som växer på mager mark bedrivs inget skogsbruk överhuvudtaget.

Myt 6: ”Den svenska skogen håller på att ta slut”

Håller den svenska skogen på att ta slut? Svaret är nej. Faktum är att vi har dubbelt så mycket träd i skogen nu jämfört med för hundra år sedan. På 1800- talet avverkade man mycket skog utan att plantera ny. I dag däremot planteras nya träd vid avverkning och det är också en hel del självsådd genom frön från andra träd. Därför innehåller den uppväxande skogen ofta flera olika trädslag förutom den planterade.