Intresset för djur, natur och skog har funnits där sedan barnsben. Som uppvuxen på landsbygden har Margareta känslan, kunskap och förståelse för hur viktigt det är att förvalta skogen, åkermarkerna och byggnaderna ur ett långsiktigt perspektiv.

Gården som Margareta driver har funnits i familjens ägor sedan 1928, en gård med relativt mycket skogsmark. Hon tog över den 1999. När Margareta 2015 bestämde sig för att lämna Stockholm och ett yrkesliv där, gavs möjligheten att på heltid kunna arbeta med och förvalta gården.

Ända sedan Margareta tog över gården har hon valt att göra frivilliga avsättningar och då i samråd med Skogsstyrelsen.

– Jag äger 321 hektar skogsmark certifierad enligt FSC och PEFC, och för mig är det viktigt att kunna kombinera produktion och naturhänsyn. Den senaste avsättningen gjordes efter att jag blivit kontaktad av Länsstyrelsen för att skapa ett naturreservat. Men det ville inte jag. Jag ville äga skogen och värna om den så det skapades i stället ett biotopskyddsområde, säger Margareta Wedendal.

Den mark som frivilligt avsattes ser ut som en nästan helt orörd naturskog. Här har skogen inte brukats på länge och här finns mycket gamla träd, död ved och områden med höga naturvärden.

– Biotopskyddet innebär att jag äger marken men jag får inte bruka den. Eventuella åtgärder görs i samråd med Skogsstyrelsen. Jag tycker att det är självklart och ett bra system att man som skogsägare blir ersatt för den skog man inte kan bruka, säger Margareta Wedendal.

”Debatten om skogen är skev”

Som svensk skogsägare känner sig Margareta ofta bortglömd i den skogsdebatt som pågår. Hon menar att det är viktigt att även mindre skogsägare får komma till tals och beskriva hur de driver sina skogsbruk.

– Skogsbruket är så otroligt viktigt för Sverige. I EU vill man att alla länder ska göra likadant utan att ta hänsyn till att det finns olika sätt att sköta skog på och att alla länder har olika förutsättningar. Tanken på att skogen ska styras nedifrån Bryssel (EU) skrämmer mig. De verkar inte känna till våra förutsättningar här i Norden och det känns som om de inte riktigt litar på att vi tar hand om vår skog i Sverige, säger Margareta Wedendal.

På lång sikt ser Margareta positivt på skogsnäringen.

– När jag ser på hur vi som ett viktigt bidrag till en hållbarare miljö kan använda skogsvaran till drivmedel, textilier, byggmaterial och annat känner jag mig hoppfull, det är en fantastisk resurs att förvalta på bästa sätt, säger hon.

Det pågår en innovationskraft

Den bild av det svenska skogsbruket som ofta ges i media tenderar att bli ganska mörk och ensidig menar Mikaela Johnsson. Hon menar därför att man måste ge svenska skogsägare tilltro.

– Skogen utgör en viktig del när det gäller att ta fram nya produkter. Även om vi minskar vår konsumtion, vilket är nödvändigt ur ett klimatperspektiv, så kommer det ändå behöva tillverkas nya produkter i framtiden. Forskningen går framåt och det kommer hela tiden nya innovationer från skogen. Det vore sorgligt om vi dödade den innovationskraft som pågår just nu. Att sluta bruka en skog helt och hållet är inte att ta ansvar. Det viktigaste är att vi använder den skog som finns i Sverige på ett ansvarsfullt sätt. Man kan aldrig sätta skogen i ett kortsiktigt perspektiv, då skadar vi den. Det är för nästa generation jag sätter dessa trädplantor, säger Mikaela Johnsson.

Den biologiska mångfalden förändras ständigt, både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan. Hur skogens arter de facto har påverkats av skogsbruket över tid är svårt att hitta empiriskt underlag till.

– Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden, det kan man inte förneka, men för vissa av de sällsynta arterna har skogsbruket en positiv påverkan. Vissa arter minskar, andra ökar. Oavsett vad vi gör, eller inte gör, så påverkas skogen på ett eller annat sätt. Skulle vi sluta helt med skogsbruk så skulle vi få vissa arter som minskar, säger Gunnar Lindén på LRF.

Mycket går åt rätt håll

Det svenska skogsbruket är fast beslutet att fortsätta sitt arbete med att kombinera klimatnyttan med biologisk mångfald. Men för att utvecklingen ska fortsätta, krävs att beslutanderätten kring skogsbruket finns kvar lokalt i Sverige även framgent, betonar Magnus Berg, näringslivspolitisk chef på Skogsindustrierna. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.