I dag finns runt 140 sågverk i Sverige. De förädlar råvaran från skogsbruken och omvandlar träden till det virke vi kan hitta på brädgården. Förädlingsprocessen kräver en stor mängd energi, dels för att driva sågarna men också under den torkningsprocess brädorna går igenom innan de är redo att användas.

– Alla sågverk arbetar på samma sätt. Vi använder restprodukter från sågningen för att kunna värma upp och torka det färdiga virket. På så sätt kan vi hålla bränslekostnaderna väldigt låga. Och får vi värme över här på vårt sågverk skickar vi ut den till närliggande bostadsområden, säger Johan Andreasson, produktionschef på Hissmofors.

Sågverket i Hissmofors samarbetar med Jämtkraft och har fram till nyligen haft så pass mycket värmeenergi över från träförädlingen att den har kunnat stå för 100 procent av Krokom kommuns fjärrvärme. I takt med att sågverket ökat sin produktion har värmeöverskottet minskat. De hjälper dock fortfarande orterna i närområdet med värmeförsörjningen på olika sätt.

– Vi är direkt anslutna till Krokoms fjärrvärmenät och försörjer dem fortfarande med värme.  Nu har också Jämtkraft byggt en egen pelletspanna, så tillsammans med dem värmer vi Krokoms kommun.  Även Östersunds fjärrvärmenät är vi med och försörjer genom att biprodukter från vår sågproduktion eldas i Jämtkrafts panna i Lungvik, säger Lars Grundqvist, sågverkschef på Hissmofors.

Sedan ungefär ett och ett halvt år tillbaka har fokus på Hissmofors energieffektivitet fördjupats. Sågverket är i full gång med ett stort projekt som kartlägger och optimerar energiförbrukningen.

– Vi vill komma fram till hur vi kan torka vårt virke med så lite energi som möjligt. Torkprocessen drar 25 procent mer energi än vad som egentligen krävs för att förånga vattnet i virket. Då den totala energiförbrukningen är så stor innebär varje procent vi kan spara en stor vinst. Procent som i stället kan skickas ut på fjärrvärmenätet. Ju mer fjärrvärme vi kan bidra med, desto mindre attraktiv blir eluppvärmning för hushållen, och kan vi dessutom göra det med samma bränslemängd som i dag blir det väldigt lönsamt för alla, säger Johan Andreasson.

Projektet är fortfarande i startgroparna där första steget är datainsamling. Med hjälp av mätare samlas information in kring energiåtgång och påverkan av slutprodukt. Allt för att hitta det optimala läget.

– Vi vill energieffektivisera oss och vi vet att potentialen finns! Kanske kan vi också inspirera andra i branschen att göra samma, säger Lars Grundqvist.

Den biologiska mångfalden förändras ständigt, både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan. Hur skogens arter de facto har påverkats av skogsbruket över tid är svårt att hitta empiriskt underlag till.

– Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden, det kan man inte förneka, men för vissa av de sällsynta arterna har skogsbruket en positiv påverkan. Vissa arter minskar, andra ökar. Oavsett vad vi gör, eller inte gör, så påverkas skogen på ett eller annat sätt. Skulle vi sluta helt med skogsbruk så skulle vi få vissa arter som minskar, säger Gunnar Lindén på LRF.

Mycket går åt rätt håll

Det svenska skogsbruket är fast beslutet att fortsätta sitt arbete med att kombinera klimatnyttan med biologisk mångfald. Men för att utvecklingen ska fortsätta, krävs att beslutanderätten kring skogsbruket finns kvar lokalt i Sverige även framgent, betonar Magnus Berg, näringslivspolitisk chef på Skogsindustrierna. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.