De svenska skogarna brukades hårdare för bara några decennier sedan än vad de görs i dag. Fram till 1980-talet avverkades stora skogspartier nästan helt, vilket fick konsekvenser för naturlivet. Sedan dess har en förändring skett, där skogsnäringen hela tiden finner nya vägar för att värna om den biologiska mångfalden i skogen.

– Vi kan se en stor förändring sedan 90-talet och vi har en helt annan syn på naturvärden nu än för bara 30 år sedan. Fokus på den biologiska mångfalden genomsyrar i dag hela skogsnäringen. Vi har en hel palett med hänsynsåtgärder där vi nu också vet vilka de positiva effekterna för olika arter blir, säger Ola Kårén, chef för skogsskötsel på SCA.

En av de viktigaste åtgärderna som gjorts under åren är att både företag och privata skogsägare har avsatt stora arealer skog som inte brukas alls. Dessa områden lämnas att växa helt utan yttre påverkan.

– Skogsägare med stora innehav, som till exempel SCA, har särskilt ansvar att arbeta med större perspektiv. Vi har egna skogsekologer för att inventera och avvara de mest skyddsvärda skogarna med högst naturvärden. Dessutom samarbetar vi med länsstyrelsen för att se vilka områden som kan bli formellt skyddade naturreservat, säger Ola Kårén.

Även inom de skogsområden där avverkning sker är fokus på den biologiska mångfalden stor. Arbetssätten anpassas till exempel efter typ av skog och geografiskt läge då båda faktorerna påverkar vilka arter som trivs på en viss plats. Tack vare forskningen på biologisk mångfald i skogen kan olika typer av hänsynsåtgärder appliceras direkt av den enskilda skogsbrukaren.

En av dessa åtgärder är detaljhänsyn där skogsbrukaren bland annat avvarar små trädgrupper och död ved i samband med avverkning och skötsel. Vid avverkning är hyggena i dag både mindre till ytan och mindre kala. Målet är att skogen ska brukas på ett sätt som har så liten inverkan på kulturmiljöer, biologisk mångfald och känsliga områden som möjligt.

– Digitaliseringen har varit ett enormt lyft för planering av skogsbruk. Vi får kartor på känsligare partier som våtmarker och vattendrag, vilket gör att vi kan undvika dessa eller bygga broar för att inte orsaka skada. Tack vare sådant arbete har vattenkvaliteten i skogen ökat, och även medvetenheten inom branschen, säger Ola Kårén.

Arbetet kring biologisk mångfald har hittills haft positiva effekter, men det kan aldrig göras för mycket inom området. Ännu finns utvecklingsmöjligheter, men forskningen och nya lösningar gör att arbetet hela tiden går framåt.

– Vi vet mer om arterna i skogen i dag och vad de kräver. Vi kan arbeta med mer precision där vi vet att vi gör nytta. Det finns fortfarande mycket att utveckla gällande avvägningen kring att nyttja skogen och göra det klokt, säger Ola Kårén.

Det pågår en innovationskraft

Den bild av det svenska skogsbruket som ofta ges i media tenderar att bli ganska mörk och ensidig menar Mikaela Johnsson. Hon menar därför att man måste ge svenska skogsägare tilltro.

– Skogen utgör en viktig del när det gäller att ta fram nya produkter. Även om vi minskar vår konsumtion, vilket är nödvändigt ur ett klimatperspektiv, så kommer det ändå behöva tillverkas nya produkter i framtiden. Forskningen går framåt och det kommer hela tiden nya innovationer från skogen. Det vore sorgligt om vi dödade den innovationskraft som pågår just nu. Att sluta bruka en skog helt och hållet är inte att ta ansvar. Det viktigaste är att vi använder den skog som finns i Sverige på ett ansvarsfullt sätt. Man kan aldrig sätta skogen i ett kortsiktigt perspektiv, då skadar vi den. Det är för nästa generation jag sätter dessa trädplantor, säger Mikaela Johnsson.

Den biologiska mångfalden förändras ständigt, både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan. Hur skogens arter de facto har påverkats av skogsbruket över tid är svårt att hitta empiriskt underlag till.

– Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden, det kan man inte förneka, men för vissa av de sällsynta arterna har skogsbruket en positiv påverkan. Vissa arter minskar, andra ökar. Oavsett vad vi gör, eller inte gör, så påverkas skogen på ett eller annat sätt. Skulle vi sluta helt med skogsbruk så skulle vi få vissa arter som minskar, säger Gunnar Lindén på LRF.

Mycket går åt rätt håll

Det svenska skogsbruket är fast beslutet att fortsätta sitt arbete med att kombinera klimatnyttan med biologisk mångfald. Men för att utvecklingen ska fortsätta, krävs att beslutanderätten kring skogsbruket finns kvar lokalt i Sverige även framgent, betonar Magnus Berg, näringslivspolitisk chef på Skogsindustrierna. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.