Skogen tillhör en av Sveriges viktigaste naturtillgångar. Därför är det viktigt att vi både vårdar och brukar den.

I Sverige finns det cirka 28, 1 miljoner hektar skog och enligt siffror från Skogsstyrelsen bedrivs inget aktivt skogsbruk i 26 procent av den. En vanlig uppfattning är att vi är dåliga på att skydda skogen i Sverige – men faktum är att den skyddas genom en rad olika åtgärder.

– I media ges ofta en bild av att vi skyddar mindre skog i Sverige jämfört med många andra länder i Europa men det stämmer inte. Man rapporterar på helt olika sätt i olika länder. Därför blir det som att jämföra äpplen med päron. Vi har en mycket mer strikt tolkning kring skyddad natur i Sverige. Vad som anses vara skyddad skog i Tyskland till exempel skulle inte räknas som skyddad i Sverige. I Sverige skyddas formellt nio procent av skogen genom naturreservat, nationalparker och biotopskydd, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna.

Skogsägare skyddar skog frivilligt

Utöver naturreservat, nationalparker och biotopskyddsområden skyddas skogen från brukande även på andra sätt. Många skogsägare väljer att göra så kallade frivilliga avsättningar. Dessa avsättningar kan liknas vid privata reservat.

– Statistik från Skogsstyrelsen visar att nästan sex procent av den produktiva skogen i Sverige är avsatt som frivilliga avsättningar. Det finns olika drivkrafter bakom detta. Ibland kan det handla om certifieringsbestämmelser medan andra skogsägare gör det helt frivilligt för att värna om den biologiska mångfalden eller riktigt gammal skog, säger Gunnar Lindén.

Lågproduktiv skog skyddas genom lagen

I Sverige har man som princip att lämna så kallade lågproduktiva skogar orörda. Med en lågproduktiv skog avses en skog som inte växer så snabbt. Dessa skogar återfinns ofta på myrmarker och hällar och är ett vanligt inslag i den svenska fjällvärlden.

– Om en skog växer mindre än en kubikmeter per hektar och år så räknas den som lågproduktiv och då får den inte brukas enligt Skogsvårdslagen. 11 procent av den svenska skogsmarken är improduktiv och då räknar man inte med skog i naturreservat och nationalparker, säger Gunnar Lindén.

Vissa ytor lämnas alltid orörda

Vid skogsavverkning lämnas alltid vissa ytor orörda i avverkningsområdet. Dessa ytor kallas hänsynsytor och motsvarar ungefär 10 procent av varje avverkningsområde.

– Exempel på sådant som kan bli kvar är skyddszoner mot vattendrag och hänsynskrävande biotoper, säger Gunnar Lindén.

Den biologiska mångfalden förändras ständigt, både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan. Hur skogens arter de facto har påverkats av skogsbruket över tid är svårt att hitta empiriskt underlag till.

– Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden, det kan man inte förneka, men för vissa av de sällsynta arterna har skogsbruket en positiv påverkan. Vissa arter minskar, andra ökar. Oavsett vad vi gör, eller inte gör, så påverkas skogen på ett eller annat sätt. Skulle vi sluta helt med skogsbruk så skulle vi få vissa arter som minskar, säger Gunnar Lindén på LRF.

Mycket går åt rätt håll

Det svenska skogsbruket är fast beslutet att fortsätta sitt arbete med att kombinera klimatnyttan med biologisk mångfald. Men för att utvecklingen ska fortsätta, krävs att beslutanderätten kring skogsbruket finns kvar lokalt i Sverige även framgent, betonar Magnus Berg, näringslivspolitisk chef på Skogsindustrierna. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.