Ursprungsfastigheten är över hundra år gammal. Här har en småländsk släkt bedrivit lant- och skogsbruk sedan år 1912. Under årens lopp har mer skog köpts till och i dag består Ågårds Lantbruk av 430 hektar produktiv skogsmark.

I dag är det Mikaela Johnsson, maken Christian och deras tre barn som bor på gården. Mikaela Johnson kommer ursprungligen från Trollhättan.

– Skogen har alltid funnits med mig. Inom familjen har vi alltid ägt skog och nu har jag gift mig med en smålänning så den skog vi förvaltar nu är hans släktskog. Skogen för oss är så mycket mer än bara arbete, den har så många värden. Den utgör inte bara en inkomstkälla utan vi ser den också som ett extra rum i vårt hus där vi leker, jagar och orienterar, säger Mikaela Johnsson.

”Våra träd kan bli någons hus”

Mikaela Johnsson förklarar att lantbruket bedrivs med både hjärta och hjärna.

– Den ekonomiska delen bara måste fungera och gå runt samtidigt som jag frågar mig: Vad vill jag lämna över till nästa generation? Det vackra med den här skogen är att den bedrivits över generationer. Jag kan gå i en skog och känna stolthet, stolthet över den tid och kärlek och slit som tidigare generationer lagt ner. En del av skogen kommer vi inte hinna sätta vår prägel på under vår livstid, utan det ansvaret ges till kommande generationer, säger Mikaela Johnsson.

Hon fortsätter:

– Om jag sätter en planta i dag så kommer den inte vara färdigvuxen förrän om drygt hundra år, så långa perspektiv behöver vi ha i en den här branschen. Tanken på att träden i vår skog i framtiden kan vara någons hus eller ett golv som någon kommer att gå på får mig att känna stolthet.

Det pågår en innovationskraft

Den bild av det svenska skogsbruket som ofta ges i media tenderar att bli ganska mörk och ensidig menar Mikaela Johnsson. Hon menar därför att man måste ge svenska skogsägare tilltro.

– Skogen utgör en viktig del när det gäller att ta fram nya produkter. Även om vi minskar vår konsumtion, vilket är nödvändigt ur ett klimatperspektiv, så kommer det ändå behöva tillverkas nya produkter i framtiden. Forskningen går framåt och det kommer hela tiden nya innovationer från skogen. Det vore sorgligt om vi dödade den innovationskraft som pågår just nu. Att sluta bruka en skog helt och hållet är inte att ta ansvar. Det viktigaste är att vi använder den skog som finns i Sverige på ett ansvarsfullt sätt. Man kan aldrig sätta skogen i ett kortsiktigt perspektiv, då skadar vi den. Det är för nästa generation jag sätter dessa trädplantor, säger Mikaela Johnsson.

Den biologiska mångfalden förändras ständigt, både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan. Hur skogens arter de facto har påverkats av skogsbruket över tid är svårt att hitta empiriskt underlag till.

– Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden, det kan man inte förneka, men för vissa av de sällsynta arterna har skogsbruket en positiv påverkan. Vissa arter minskar, andra ökar. Oavsett vad vi gör, eller inte gör, så påverkas skogen på ett eller annat sätt. Skulle vi sluta helt med skogsbruk så skulle vi få vissa arter som minskar, säger Gunnar Lindén på LRF.

Mycket går åt rätt håll

Det svenska skogsbruket är fast beslutet att fortsätta sitt arbete med att kombinera klimatnyttan med biologisk mångfald. Men för att utvecklingen ska fortsätta, krävs att beslutanderätten kring skogsbruket finns kvar lokalt i Sverige även framgent, betonar Magnus Berg, näringslivspolitisk chef på Skogsindustrierna. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.