Krisen i Europa har nog inte gått någon förbi. Skenande priser på olika typer av råvaror, begränsat utbud och ett pågående krig pryder dagligen löpsedlarna. En stor del av detta kan kopplas direkt tillbaka till vår granne i öst. Som global exportör av bland annat naturgas och trä har Rysslands avskärmning från marknaden ställt saker och ting helt på ända.

– Det som sker i Europa är en tragedi. Kriget har orsakat svårt mänskligt lidande. Därutöver också stor ekonomisk skada som kommer att dröja sig kvar långt efter att kriget slutat. Inte minst gäller det skogssektorn där Ryssland tidigare varit en gigant. Nu försvinner deras export från marknaden. Vi kommer stå inför en lång period av störningar som också resulterar i höjda virkespriser i Europa, säger Göran Persson.

Den rådande utvecklingen rörande skogsråvara öppnar dock upp för Sverige att stärka sin position som ledande skogsnation i EU. Tillsammans med Finland täcker svenska skogar en tredjedel av EU:s skogsareal, och med många år av framgångsrikt skogsbruk bakom oss finns stora kunskaper som kan hjälpa andra framåt.

– Skogspolitiken ska inte likna jordbrukspolitiken i EU. Skogen är en del av vår identitet och vi vill driva vår egen utveckling. Vi kan visa hur vi använder skogsråvara i fler sektorer än vad som traditionellt förknippas med den. Lyfta skogens betydelse för samhällsutvecklingen och hur viktig den är för att minska koldioxidavtrycket. Sverige ska vilja vara längst fram i den debatten inom EU, säger Göran Persson.

Hittills har Sverige tydligt visat att övergripande EU-direktiv gällande skogen inte alltid är applicerbara regionalt. Varje land har olika förutsättningar, vilket gör att nya regler kan få vitt skilda effekter nationellt. Ett exempel är den gröna taxonomin från juni 2020, där punkter rörande bland annat artbestånd direkt krockat med svenskt skogsbruk.

För att undvika liknande skeenden framöver måste skogsfrågan revideras och omdefinieras.

– EU-länderna har olika sätt att redovisa för olika begrepp. Vi måste reda ut vad begreppen betyder för att göra dem jämförbara. Vi ska också ha stor respekt för att skogsbruket ser helt olika ut i norra och södra Europa och därför kräver olika metodik. Skogspolitiken på EU-nivå ska inte straffa den nationella skogsproduktionen finansiellt, säger Göran Persson.

Hur hamnar Sverige då i fronten? Med allt större fokus på klimatet och alternativ till fossila produkter finns det enligt Göran Persson en tydlig väg framåt.

– Vi måste öka vår skogsproduktion. Vi lever i en ny tid som kräver nya lösningar. Ur ett klimat- och miljöperspektiv kommer efterfrågan på skogsråvaran snabbt öka, vilket är oerhört attraktivt för Sverige. Ju mer skog vi kan producera och avverka på ett miljövänligt sätt, desto mer kan vi också sätta av till annat än ren virkesproduktion. Skog ska brukas. För klimatets skull och därmed för framtida generationers goda liv.

Det pågår en innovationskraft

Den bild av det svenska skogsbruket som ofta ges i media tenderar att bli ganska mörk och ensidig menar Mikaela Johnsson. Hon menar därför att man måste ge svenska skogsägare tilltro.

– Skogen utgör en viktig del när det gäller att ta fram nya produkter. Även om vi minskar vår konsumtion, vilket är nödvändigt ur ett klimatperspektiv, så kommer det ändå behöva tillverkas nya produkter i framtiden. Forskningen går framåt och det kommer hela tiden nya innovationer från skogen. Det vore sorgligt om vi dödade den innovationskraft som pågår just nu. Att sluta bruka en skog helt och hållet är inte att ta ansvar. Det viktigaste är att vi använder den skog som finns i Sverige på ett ansvarsfullt sätt. Man kan aldrig sätta skogen i ett kortsiktigt perspektiv, då skadar vi den. Det är för nästa generation jag sätter dessa trädplantor, säger Mikaela Johnsson.

Den biologiska mångfalden förändras ständigt, både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan. Hur skogens arter de facto har påverkats av skogsbruket över tid är svårt att hitta empiriskt underlag till.

– Skogsbruket påverkar den biologiska mångfalden, det kan man inte förneka, men för vissa av de sällsynta arterna har skogsbruket en positiv påverkan. Vissa arter minskar, andra ökar. Oavsett vad vi gör, eller inte gör, så påverkas skogen på ett eller annat sätt. Skulle vi sluta helt med skogsbruk så skulle vi få vissa arter som minskar, säger Gunnar Lindén på LRF.

Mycket går åt rätt håll

Det svenska skogsbruket är fast beslutet att fortsätta sitt arbete med att kombinera klimatnyttan med biologisk mångfald. Men för att utvecklingen ska fortsätta, krävs att beslutanderätten kring skogsbruket finns kvar lokalt i Sverige även framgent, betonar Magnus Berg, näringslivspolitisk chef på Skogsindustrierna. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.