Många kanske förknippar svensk skogsindustri med stora maskiner som avverkar träd långt in i skogarna. Eller med det virke vi handlar på brädgården för att färdigställa våra byggprojekt. Men faktum är att skogsindustrin har en större inverkan än så. Våra mer skogsrika kommuner hade exempelvis förlorat en stor del av sina verksamheter inom service- och detaljhandel om det inte var för sina skogar.

– Skogen är en resurs vi inte kan flytta på och därför blir infrastrukturen runt skogen väldigt viktig. Den genererar stora effekter på lokalsamhället då medborgarna och de som arbetar med skogsnäring behöver tillgång till bland annat serviceanläggningar och livsmedelsbutiker. Skogen är underlaget till att detta och mycket annat fungerar, säger Tomas Mörtsell, styrelseordförande i Storumans kommun.

Ringar på vattnet

I Sverige har skogsbruket haft stor påverkan på samhället sedan många tusen år tillbaka. Skogen är en stor resurs som legat till grund för hur våra kommuner är uppbyggda och det direkta skogsarbetet har genererat arbetstillfällen i flera led.

– Det finns många tjänster kopplade direkt till skogsbruket. Maskinerna ska tas om hand och det finmaskiga vägnätet i våra skogar ska underhållas. Många svenska företag står på flera ben där de på ett eller annat sätt är kopplade till skogen. Skogsbruk handlar inte bara om att röja eller avverka, det är mycket mer omfångsrikt än så, säger Tomas Mörtsell.

Ekonomisk säkerhet

Beroende på vart i landet vi vänder oss har skogen olika betydelse. I stadsnära miljöer är skogen viktig för expansion av bostäder och rörligt friluftsliv. Den skogen ägs ofta av kommunerna själva och ger boende tillgänglighet till natur och tystnad som ett avbrott till stadens myller. En kombination som även lockar turister och därmed stärker kommunernas besöksnäring.

På landsbygden är betydelsen en annan. I Storumans kommun har det satsats på privat skogsägande som är gynnsamt både för skogsägaren och för samhället framåt.

– Engagemanget hos privata skogsägare är ofta stort när det kommer till utveckling och förädling av skog. De vill lämna efter sig en stark resurs till nästkommande generationer. Skogen blir också en finansiell styrka och trygghet för lån och större investeringar, vilket annars kan vara svårt, säger Tomas Mörtsell.

Ökat inflytande på medborgarnivå

Hur mycket skog Sveriges kommuner äger skiljer sig åt. Men oavsett areal är skogen viktig för framtidens klimatarbete.

– Miljöfrågorna blir viktigare, speciellt nu när vi pratar så mycket om global uppvärmning. Skogen som brukas har en bra tillväxt och är en stor klimatnytta generellt. Men att hantera lokala frågor ur ett nationellt makroperspektiv blir fel. Vi i kommunerna vet hur vi ska bruka marken bäst långsiktigt och jag hoppas därför på större inflytande på medborgarnivå i framtiden, säger Tomas Mörtsell.

Myt 5: ”Vi har för lite skyddad skog”

Av den totala skogsmängden är nio procent formellt skyddad i exempelvis naturreservat.Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är ungefär 25 procent på olika sätt undantagna från skogsbruk. Därutöver lämnas ytterligare i genomsnitt elva procent av arealen i brukade skogar som generell hänsyn i samband med avverkning. I skog som växer på mager mark bedrivs inget skogsbruk överhuvudtaget.

Myt 6: ”Den svenska skogen håller på att ta slut”

Håller den svenska skogen på att ta slut? Svaret är nej. Faktum är att vi har dubbelt så mycket träd i skogen nu jämfört med för hundra år sedan. På 1800- talet avverkade man mycket skog utan att plantera ny. I dag däremot planteras nya träd vid avverkning och det är också en hel del självsådd genom frön från andra träd. Därför innehåller den uppväxande skogen ofta flera olika trädslag förutom den planterade.